En del av mitt liv.

Mina syskon barn, här är alfred och jag. De är så underbara och det var så underbart att få leka med dig idag din "lilla plutt" :)

MEN! jag vet inte. Jag vet att det är mycket negativt här jag vet jag vet. Men här är ett av mina guldkorn. Men vården...

Det är inte bara jag som skadar mig själv, det är vården som skadar mig, något fruktansvärt..samtidigt som jag behöver den.. samma sak ang mina självskador.

Så vad gör jag? Vad ska jag göra?

5-6 Juni.

Ja. Inatt sov jag hos jessan! det var jätte mys! och tack för att du/ni tog hand om mig när jag inte mådde bra i eftermiddags. Synd inte personalen tänker lika dant som ni bara..
Men pysis, du är bäst!
Här kommer lite blandade bilder...typ....

Ok...

Efter andra ambulansturen denna veckan så ja, jag vet inte.
Men jag ska försöka börja, försöka, om så bara lite, det jag orkar.
Nu har de satt 1a på mig. Men den kanske bara gäller tills imorgon, strunt samma, nu ska jag iallafall visa att jag kan be om hjälp när och om någon finns i min närhet.
Vilket jag tänker göra nu..


Kom igen pysen!
Vi fixar detta!!!

2-3 juni.

Natt permis hos mig med Jessan. Jag har bilder..men är för lat..orkar inte lägga upp.

EN bild ska jag iallafall lägga upp, eller nej, 2, eller..äh jag vet inte...jag är förvirrad :S

Men det gick bra iallafall! Promenader etc, jätte skönt. Men tuft.

Måendet? jo det gick faktiskt ganska bra.. men nu vet jag inte..
KONCENTRATIIOOON LOUISE!

Ja..såhär trött är jag och jag orkar inte...jag orkar inte...bolltäcke hej!

Kaos idag, kris, katastrof, panik..

"Åh vad trött jag bliiir!"

Tss.. gamla kp C från kastanjevillan nu snodde jag din replik där, men den stämmer liksom perfekt. Och innan jag fortsätter, om du visste hur mycket jag saknar dig...

Men men...ja...m..ja...jo...JA!
Jag är verkligen less på detta.
Men tack till er på 10an som var snälla mot mig och tog in mig fast jag var nära till upplösningstillstånd. Jag tackar inte wiljan det minsta, och förlåt om jag är för ärlig nu.
Tack Piva i karlskrona för att ni bryr er om mig, Tack!
Och nej, hela wiljans personalgrupp är inte katastrof, vissa guldkorn finns som sagt, och de sitter stenhårt i mitt hjärta.

Kom tillbaks, pratade med läkaren i telefon.
Allt om mina suicid tankar etc..berättade i princip Allt.
"Öka på Stesoliden lite så ses vi imorgon."
HALLÅ????!!!!

Som det/jag borde vara.

Men så är det inte......